Okej hur klantig får man bli? Var påväg till vårdcentralen för att ännu en gång inhalera läkemedel och avsluta behandlingen. Stannade tillsammans med den blivande svägerskan och köpte kanelbullar. Då jag insåg, helvete jag kan inte andas. Tjugo minuter senare låg jag i en ambulans med blinkande blå ljus med full fart till SÖS. Söta ambulansmän dock 
Ambulansmännen varnade mig för att rummet skulle vara fullt av läkare. Det var en underdrift, tittade halvdrogat till vänster och såg tre människor, tittade åt höger och såg två människor och tittade ner och såg tre människor till som fäste en massa ting. Haha fast det jag kunde tänka på var ” faaaaaan jag borde haft på mig en BH! ” inte lyckat att det var första dagen på ett par veckor jag gick utan!
Efter att ha kommit in i trauma rummet och tagit en massa prover fick jag kopplas upp och vänta på resultaten av de blodprover som läkarna var tvungna att ta flera gånger då jag uppenbarligen var svår stucken. Några timmar senare kom mina föräldrar samtidigt som läkaren säger att jag måste läggas in på syrgas innan de ska göra en lungröntgen och ett ultraljud över hjärtat.
Puuh, vilken dag.