Heeej!
Vilken söndag 
Länge sedan jag sov så länge utan att känna ett behov av att gå upp och göra en massa. Fast å andra sidan höll en väldigt full vän mig uppe tills klockan fyra med sin gnälliga röst om hur bra vi passar ihop. Usch, jag hatar när det händer. Det blir alltid en pinsam tystnad då man inte vet vad man ska säga. Första gången man säger nej, visst då kan de bli arga det är naturligt. Men för femte helgen i rad… Finns det inte människor som inte har en egen agenda till att lära känna en?
Alla tycks gå livets väg efter sin egen vinning. Det hade varit underbart om man bara kunde vara sig själv utan att oroa sig för vad andra tycker, eller att ens ha behov av det. Man ska vara sig själv och vara stolt över vem man är. Jag är hjärtligt trött på att människor antingen vill utnyttja min hjärna eller min kropp. Jag har hellre en liten umgängeskrets som accepterar och gillar varandra för deras personligheter än vänner som vill utnyttja en.
Pease <3